daannie

Vi hade lämnat söder och Göta Lejon bakom oss efter en härlig kväll lyssnandes till Buddy Holly aka Brolle. Stockholmstrafiken var ovanligt lugn och det kändes om om vi bara flög fram mot Lidingö. Precis vid korsningen nere i Rudboda där man svänger vänster om man ska ut till Sveriges Riksidrottscenter Bosön stod en polispiketbuss och spanade. Vi brydde oss inte mer än att jag sa "Pappa titta där är polisen". 30sek senare när vi väl svängt åt vänster märker vi att den är efter oss!. Plötsligt sätter det på blåljus och tutsignal. Hjärtat satte sig minst sagt i halsgropen. En välbyggd polis i alla fall runt magen går sakta fram till våran bil.. han tittar in och pratar i sin inbyggda walkie-talkie i jackkragen om att det är "Tre personer i bilen, jag upprepar 3 personer i bilen". Jag börjar asgarva och undrar vad fasen de är frågan om. En till polis kommer gående mot bilen. Pappa drog ner rutan och undrade samma sak som jag just tänkt. Poliserna undrade vart vi var på väg och vi svarade sanningsenligt att vi skulle släppa av mig eftersom jag bor och pluggar på Bosön. Poliserna verkade pusta ut och sa att de skulle ha en rutinkontroll, kändes precis som att de gjorde det bara för att det inte skulle verka misstänkt att dem stannade oss. Körkort och alkoholtest. Allt var grönt och vi fick köra vidare dem 40 meter som var kvar till Campus.
Jag har aldrig känt mig så mycket som en brottsling som igår kväll.. även att jag visste att jag/vi inte hade gjort något.
Tusen tankar hann komma från i mitt huvud under dem minutrarna, "tänk om någon har lagt in knark i bilen" Tänk om någon ligger i bakluckan" Tänk om jag får sitta i häktet och missar HPB:n imorgon!".
Men när jag väl kommit till Värjan och rum 802 var allt frid och fröjd igen och det var bara och lägga ner huvudet på kudden och sussa.

Nu blir det andra dagen med HPB :)

Puss!